Norrtelje Elitkapell - Luffarschottis

Norrtelje Elitkapell

LUFFARSCHOTTIS – ett uppländskt album

 

1. Polkett efter Anders Frisell. Den här låten hörde vi i radioprogrammet ”På Gehör” – sedan började vi spela den själva.

 

2. Bakvända reprisvalsen efter Viksta-Lasse. Den här låten finns också i en annan variant med omkastade repriser.

 

3. Luffarschottis efter Luffarkapellet Träsleven. Luffarkapellet Träsleven kallade sig en liten stråkensemble som spelade på dansbanorna under 1910-talet.

 

4. Vispolska från Ununge Upptecknad av John Ohlsson efter Ture Killander född 1910 i Ununge. Hans far, Karl Killander, spelade den på dans i Häverödal midsommarafton 1914. Igelbäcken, Kolartorp och Spake är namn på gårdar i Ununge. ”Igelbäckarn å Gammeldragarn, Igelbäckarn å Gammeldragarn, Igelbäckarn å Gammeldragarn, å Kolartorparn å Spak-Mats. Hemma i mitt hus där jag ska bo,där finns det fullt av kärringar må ni tro. Arga som bin, fula som svin,surra de om varandra”

 

5. A-durspolketten efter Hjort-Anders. Troligen en gånglåt från början. När polkett blev populär som dans ökade man ofta tempot på gamla gånglåtar och spelade dem som polketter.

 

6. Noramarschen efter Jon Erik Schedin. Nora socken ligger i nordvästra hörnet av Uppland.

 

7. Dödens vals efter Karl Bohlin.

 

8. Brudmarsch efter H Eriksson och A Frank. I Enköpingstrakten (Trögden) var klarinetten det dominerande folkmusikinstrumentet under 1700- och 1800-talen.

 

9. Nidvisa från Fasterna. Låten är upptecknad av Seve Ljungman efter hans mormor justitierådinnan Karin Silverstolpe, prästdotter från Fasterna född 1854, som hörde den i sin ungdom. ”Fasta flickor di e så stolska, di går te Esta å danser polska, poska kan di inte dansa alls, di bäre trassler å danser vals. Rimbo flickor, di e så rala, di går te körka me lånta schalar. I körka sitter di som himlaglas, men hemma he ri som ruttna has. Och strumpor har i å de som duger, di pinkar i rom å vrider ur rom. Strumpebanna så ja inte på, he va fäll äfsingar kan jag förstå. Ordförklaringar: Fasta – socken som senare slogs ihop med Esterna och därmed blev Fasterna. Stolska – märkvärdiga. Äfsingar – mattvarpsrester som användes som strumpeband till vardags.

 

10. Leipzigs krigsmarsch efter August Bohlin. Den här låten lär ha spelats i samband med slaget vid Leipzig 1813.

 

11. Polkett efter Eric Sahlström

 

12. A-dursvalsen efter Gås Anders. En låt som finns i många varianter i trakterna kring Björklinge och Viksta.

 

13. Österbymazurka efter Eric Sahlström.

 

14. Slicka vispen Vals efter Viksta-Lasse. Till andra reprisen i den här valsen finns en text som börjar ”De är så roligt att vara gifter, koka gröten och slicka vispen…”

 

15. Marsch-vals efter Ceylon Wallin. Under marschen bildar flickorna en innerring och pojkarna en ytterring som går åt varsitt håll. När marschen plötsligt övergår till vals dansar man med den som står närmast.

 

16. Var inte ledsen du lilla Lotta. Texten som vi har efter Efraim Jansson är bara en av alla de som skrivits till denna polska. Den går så här ”Var inte ledsen du lilla Lotta, du ska få ligga hos mej i natt. Det är det värsta jag har ingen potta, så du får pinka i min gamla hatt”.

 

17. Kycklingpolkan efter Eric Sahlström.

 

18. Skullbräddlek efter Anders Frisell. Låten uppsnappad från radioprogrammet ”På Gehör” 1975. Skullbräddlekar spelades i kyrkan vid bröllop. Spelmännen stod på läktaren (skullbrädden) och spelade.

 

19. Fan på Gräsö efter Nils Nordström.

 

20. Polska efter Sven Larsson. Sven Larsson född 1905 är bror till Viksta-Lasse och en skicklig munspelare och bygdedansare från Björklinge-Viksta.

 

 

" I många år verkade det som om den svenska spelmanstraditionen skulle dö ut - de gamla danserna var inte så populära som tidigare och det fanns inte så många unga musiker som lärde sig spela på det gamla sättet.

Så plötsligt började det ändra sig och idag är vi mitt uppe i en pånyttfödelse av den gamla folkmusiken som kommer att ge nytt liv åt spelmansmusiken i många år framåt. Det bästa med detta nya är att den inte vuxit fram genom ett akademiskt eller intellektuellt intresse - utan genom unga musiker som uppsökt äldre traditionsbärare och lyssnat och lärt.

Det är just detta som är spännande med Norrtelje Elitkapell. De spelar sin egen upplandsmusik som de lärt av de stora upplandsspelmännen - Eric Sahlström, Viksta-Lasse och Lasses bror Sven Larsson. Medlemmarna i Norrtelje Elitkapell har lärt sig spela all slags upplandsmusik, inte bara musik gjord för fioler, utan de behärskar alla traditionella instrument från nyckelharpan till tramporgeln.

Samtidigt som medlemmarna har lärt sig behärska sina instrument och för dem nya melodier har de lärt sig det viktigaste av allt från ännu levande spelmän - att detta är en levande musik. Man prövar nya sätt att spela på, man ger fritt spelrum åt rytmen - den gamla traditionen finns kvar och kommer alltid att finnas hos Elitkapellet. (Det är musik i gammal tradition men spelad med nytt liv.)

Det är musik att lyssna till, dansa till och sjunga till - och i allt finns den spelglädje som är hjärtat i den svenska folkmusiken."

 Sam Charters, producent

 

 

KAPELLET ÄR: Sven Fredriksson, gitarr; Sten Blomström, munspel; Peter Hedlund, nyckelharpa och fiol (Slicka vispen och Skullbräddleken); Jan Bergström, nyckelharpa; Mats Andersson, klarinett, fiol, dragspel, piano (Fan på Gräsö), tramporgel (Skullbräddleken) och sång; Gunilla Andersson, tramporgel, flöjt, cittra, piano; Per-Ove Glaadh, bas, klarinett; Tomas Adeborn, fiol och sång (Vispolskan och Nidvisan).

 

Inspelad oktober 1977 i Decibel Studio. Tekniker: Gert Palmcrantz och Pontus Olsson. På skivan medverkar dessutom Lennart Törnqvist som spelar trumma på Leipzigs Krigsmarsch. Producent Sam Charters. LP-design: Jonas Lundh och Anna Guttorp. Foto: Roine Karlsson.

 

Utgiven 1978 på Sonet Grammofon AB SLP-2071.